onsdag 30 mars 2016

Liten visa och lite gnäll

Så går den runt som i ett evighetshjul, evighetshjul, evighetshjul.
Så går den runt som i ett evighetshjul, ständigt denna hosta.
Nåja sonen står fortfarande på benen och flyr hemmet så fort han kan. Vem kan klandra honom?
För övrigt märks det kan jag säga när min faktura för februari månads jobb ännu inte åtgärdats. Tur att jag är så rik att jag täljer guld med smörkniv. 
I söndags blev jag varse livets förgänglighet. Fick en påminnelse på Facebook om en väns födelsedag. Tyvärr var jag på hens begravning förra året. Känns ändå bra att hen är kvar som min vän.

2 kommentarer:

Nica sa...

Men kära du, vad är det för skit? Det är inte mykoplasma eller nåt sånt? Ynkar dig, vet precis hur jävligt det är att hosta sådär länge, tills man vill skrika åt hostan, slå sig hårt i huvudet, eller gärna dö lite grann så man slipper hosta.
Uschabuscha!
Krya nu fint.

Singelmamman sa...

Nica: Tack snälla! Japp exakt så är det. Kram